Ja, när jag sitter här och funderar tillsammans en Cuba-Libre inför julen så dyker gamla minnen upp. Ja det känns som om dom skulle vara ett par tusen år gamla, Vetifaan hur det går till.
I alla fall, det var efter en riktig krogrunda vi var på väg hemåt. Vi, var förutom mig själv, Melkior och Balthasar, själv heter jag Kaspar i minnenas värld för sisådär 2000 år sedan, annars heter jag Urban.
När vi så gungar fram på våra kameler där i den kolsvarta lite decemberkyliga natten så ser vi ett underligt ljusfenomen på himlen rakt västerut. Det ser ut som om 2 stora planeter, typ Venus när den lyser som starkast, håller på att krocka med vad vi senare kom fram till borde varit Jupiter i sin starkaste position mot jorden. Under inverkan av allehanda stärkande drycker så kände vi oss som kungar och tyckte inte vi hade särskilt bråttom hem, så vi bestämde oss för att färdas mot det starka ljuset för att om möjligt förstå vad det var frågan om.
Under vår färd där i den mörka stjärnklara natten sysselsatte vi oss med att beklaga oss för det dåliga år som nu snart var till ända. Vi var alla tre affärsmän och våra affärer hade gått riktigt uselt, nu hade vi dessutom levt om som kungar på den där baren under många långa nätter och var i stort sett konkursfärdiga. Ja det är klart, vi hade gömt undan en del på kistbottnen för katastroflägen förstås.
När vi så knallar på där upplysta av det starka ljuset från Venus och Jupiter så siktar vi en gammal nedlagd liten bondgård på avstånd och kan urskilja en man och en kvinna med ett litet barn i famnen i något som en gång varit en hölada. Vi kan höra att mannen är upprörd och högljudd mot kvinnan så vi bestämmer oss för att kolla vad som står på. Mannen säger sig vara upprörd över att hans fru fött ett barn medan han varit på utlandsjobb i mer än ett år.
Frun blånekar till att ha varit otrogen. Vi drar oss tillbaka en aning och försöker hitta på något som kan lösa deras situation och rädda hemfriden. Något vi reflekterade över var att mannen nog inte hade alla kameler hemma i stallet, så vi kom underfund med att det är nog honom vi skall försöka ge en naturlig förklaring på hur det hela har gått till.
För att göra en lång historia kort så fick vi till slut mannen att köpa förklaringen att hans fru så gärna ville ha ett barn med honom så hon hade drömt att de hade sex och direkt därefter blev hon gravid. Vi lovade att vi skulle komma på deras barndop som skulle ske om någon vecka och gungade vidare i natten.
Det var då vi kom på hur vi kanske skulle kunna förbättra våra affärer. Vår plan gick ut på att föra ut historien om det ”drömfödda barnet” och få det till ett under av något slag. Jungfrufödsel tyckte vi lät bra. Dyka upp på dopet med våra sista dyrbarheter från kistbottnen som dopgåvor för att fira undret som skett den 24 December. Sedan borde affärerna gå som smort sista månaden varje år, när inkomsterna behövs som bäst för att få ihop till glöggen och skinkan.
Den natt innan detta hände så kände vi oss som kungar när vi lämnat krogen lite halvfulla och gungade hemåt på våra kameler. I dag är vi nog mest kända som de tre vise männen. Inte helt utan orsak om man säger så. Vi har fått människor över hela vår planet att handla som vettvillingar varenda December i över tvåtusen år och själva gick vi inte helt lottlösa heller.
Det mina vänner, det kallas marknadsföring det. Förresten, det där med påsk var jag aldrig inblandad i, men den marknadsföringen gick ju hem ganska bra den med, fast den var i råaste laget.
Lämna ett svar