Hej liv, roligt att ha dej hos mig. Ja, faktiskt helt underbart om jag får säga så. Det var ett tag sedan du stannade över så här, du brukar alltid bara fladdra som förbi som hastigast och kasta några glänsande pärlor till mig i farten.
Bäst att ta vara på tillfället. God mat skön musik och bara du och jag. Men… allvarligt, vi får nog prata om det här lite mellan två ögon.
Du förstår väl att jag saknar dig när du inte är vid min sida. Ja, ja vet, det är vedhuggning, snöskottning och ett evinnerligt eldande i den där braskaminen, men vadå, jag finns ju då också och kanske det är då jag behöver dig mest, i vardagen, när man måste kröka rygg och samtidigt hålla humöret uppe.
Snart sommar …Jodå, jag vet. Men då hittar du på andra ursäkter för att du bara fladdrar förbi någon gång då och då och ger mig en klapp på kinden, just bara för att påminna mig om att du finns verkar det som. Förstår du inte att jag vill ha dig hos mig jämt, varje vaken timme av dygnet vill jag känna att jag lever.
Fatta att du är det bästa och enda liv jag har och jag har dig bara en gång.
Tack för att du finns liv! Jag älskar dig.
Lämna ett svar