Döden på gatorna

posted in: Det nya landet | 1

Ja, det låter brutalt och det är det också. Här i landet är det vanligaste sättet att förflytta sig kortare sträckor typ några kilometer till och från affären eller liknande att ta en motoconcho, eller översatt, en motorcykeltaxi. Det är alltså en relativt kraftfull motorcykel där man sitter bakom föraren på sittdynan.

Man håller helst inte i föraren utan får så gott det går försöka hänga kvar i svängarna, oftast med ett par tunga matkassar i nävarna. Dessa motoconcho förekommer i nästan lika stort antal som flugor. De finns i varje gathörn och väntar på kunder. Det är oftast yngre killar i 16 års ålder och uppåt som framför dessa mordmaskiner på gatorna.

En del har på senare tid börjat använda hjälm, men som passagerare erbjuds man inte någon hjälm såvida man inte har en egen. Jag föredrar att åka med förare som inte använder hjälm, jag har fått för mig att de är liiite försiktigare än de hjälmförsedda. Någon hastighetsbegränsning efterföljes inte på något vis, går det att köra i etthundratjugo km/t på smågatorna så gör man det.

 Hopsamlat efter olycka. Klicka för större bild
Hopsamlat efter olycka.
Klicka för större bild

Korsningarna passeras för det mesta i full fart, skall man svänga till vänster så genar man över på vänster sida i hörnet för att sedan gå tillbaka till höger körfält, man hänger på tutan som om det skulle hjälpa. Det är lite spännande, råkar det komma en bil från andra gatan så möter man den i fronten. För det mesta så går det bra, men inte alltid. Det dör ca 1500 unga människor om året enbart i motoconchoolyckor, alltså ca 4 personer varje dag. Det är det högsta dödstalet i hela världen för just den typen av olyckor. Inte att förglömma de tusentals som överlever men blir av med både armar och ben. Jag ser dagligen unga killar som hoppar fram på kryckor med bara ett ben, eller utan arm eller sitter i förlamade i rullstol.

En annan sak som är lite jobbig är att man tror att motorcykel går fortare om man tar bort all typ av dämpinsatser i ljuddämparen, så flertalet av dessa motoconcho åker omkring med en jävla trumpet i stället för ljuddämpare och det är inte speciellt kul när dom blåser förbi i hundra knyck utanför på gatan kl 2 på natten när diskoteket stängt. Eftersom det är frågan om 2-taktare så är det dessutom en väl utbredd felinformation att motorn skulle bli starkare om man rensar ljuddämparen, i själva verket är det precis tvärt om, men det är dessa ynglingar lyckligt ovetande om när de blåser fram i hundra knyck och gör folk temporärt stendöva.

Minitaxi. Klicka för större bild.
Minitaxi.
Klicka för större bild.

I alla fall. Jag går numera dit jag skall om det inte är längre än 5-6 kilometer och dagtid. På kvälls och nattetid är det inte alldeles riskfritt att promenera omkring på smågatorna, så då får det bli motoconcho, men i allmänhet så är det mindre trafik och mindre risk för olyckor på kvällen. Längre sträckor kan man med fördel ta en minitaxi. Det är små bussar som går sina bestämda rutter. De finns överallt och är något säkrare att färdas med. Nackdelen är att man kan få vänta en stund innan någon dyker upp. Lägg  märke till att dörren är öppen, den stängs aldrig mellan stoppen så det är bara att kliva på. Några särskilda hållplatser finns inte, den stannar där du står och vinkar. Sätena består oftast av enkla träbänkar med kanske en sliten filt på så man kan bli lite öm i baken om man åker längre sträckor.

Japp, det var en liten kurs i hur man kan ta sig fram i detta land och vilka faror som lurar runt hörnen. Ha det bra där ute i världen.

  1. Nizze Nils-Göran Johansson

    Intressant att läsa vilken skillnad det är ta sig till handlaren. Gick det inte att muta honom att köra saktare?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.