Ja, resdagen närmar ju sig som sagt. Nästa vecka bär det i väg. Det var 8 år sedan jag var i Dominikanska Republiken sist under några månader. Mycket goda minnen finns kvar från den resan. Mest intryck har jag ju förstås från de tre åren jag bodde där för 20 år sedan. Naturligtvis var inte allt positivt, det hände mycket som var mindre kul också, men som alltid så minns man ju det som var trevligt och glömmer lätt det som var problematiskt och tråkigt.
Nu när resfebern börjar tränga på så funderar jag lite på hur det kommer att bli de här fyra månaderna. I min ålder så har man ju skaffat ganska mycket rutiner som nu i stort sett måste brytas helt, undrar hur det går. Kanske det inte kommer att bli lika positivt som den bild jag målat upp för mitt inre, kanske det blir bättre än jag tänkt, jag vet inte. Jag gör ju denna resa för att se om jag möjligen kan flytta permanent, så blir det inte bra, ja då får man väl rätta sig därefter.
Vilka invanda rutiner måste man då bryta. Här ser mina dagar ganska lika ut, ingen större skillnad på helg eller vardag. Det första jag gör på morgonen är att knäppa på TV:n och kolla på nyhetsmorgon en liten stund därefter blir det kaffe och stekta ägg eller något annat frukostliknande medan jag läser nättidningarna, kollar FB och elektronikforumet. Sedan brukar jag fördriva resten av dagen med att pula med något jag tycker är intressant, kanske någon ny elektronikkonstruktion, lite programmering eller funderande på någon uppfinning som senare visar sig vara uppfunnen för länge sedan. När kvällen kommer blir det mest ett sappande mellan de fem Tv-kanaler jag har tillgång till, liggandes på rygg i sängen. Någon öl eller några glas vin kanske jag sippar i mig under tiden. Fram på nattkröken brukar jag bli sittande framför datorn ett antal timmar och skriva, precis som jag gör just nu.
När jag anländer till min nya tillvaro så kommer jag inte att ha tillgång till en säng med en TV i närheten. Jag kommer att bo i ett rum med en liten säng och en byrå. Ingen tillgång till bredband och ingen möjlighet att tillreda frukost. Kaffet och morgonmackan kommer jag förmodligen tyvärr att tvingas inta på något trottoarfik i sällskap med en massa trevliga människor i den tidiga morgonsolen.
De uppiggande morgonnyheterna om den kaosartade invandringen och regeringens sammanbrott i Sverige missar jag tyvärr helt. Dagarna kommer jag tvingas genomlida med att umgås med trevliga människor och jag kommer förmodligen inte undan allehanda fantastiska naturupplevelser eftersom jag måste bo alldeles nära karibiska havet.
Kvällarna kommer ju helt klart att bli jobbigast, finns det någon TV i närheten så är det bara en massa Spanska program som man inte hinner med att översätta för att hänga med. Nej, det blir att blaska omkring i havets varma vatten en stund, ta sig en promenad på den kilometerlånga gågatan där det dräller av en massa glada och sällskapliga människor medan allehanda latinamerikansk musik ljuder från alla håll Trångt är det också och man får sicka sig fram mellan alla trevliga uteserveringar med god billig mat. I värsta fall kan man gå ner till favoritbaren på sjösidan och spela lite biljard och svalka sig med en Cuba Libre eller en iskall öl. Så som ni ser så känns det lite som att kasta sig ut för ett stup att bryta från det hemmavana och säkra livet i Sverige. Man vet inte hur man landar för än man landat. Ha det gott tills vi hörs.
Wictor
Lycka till göttegris!
Sören Hahne
Hej Urban, jag hoppas att din resa blir bra och att upplever det du längta efter på ett positivt sätt och får ut så mycket som möjligt av det.
Verkar lovande hur du skriver om din närmaste framtid, låt den bli lång.
Jag slängde mig ut för ”stupet” sep. 2008 och har inte ångrat mig en minut, har bra kontakt med min familj i Sverige och skaffat mig en ny Thaifamilj och många vänner här. Det tog visserligen något år innan man anpassade sig till Thailivet men idag är det helt underbart att leva här. En helt annan kultur, klimat och levnadssätt som man mött och de har gått bra att flyta in i Thailivet.
Det känns idag skönt att jag har fått lite distans till allt som händer hemma i Svedala och få leva ett avslappnat och behagligt liv på gamla dar, så jag kan bara säga lycka till med din resa, hälsningar Kusinen.