Bilen som inte ville flytta.

Den röda Daytonan har en längre tid stått uppställd på ett olämpligt ställe. Efter ett misslyckat försök att sälja den, jo det fanns några köpare som ville köpa den men buden var för låga, så skulle den nu flyttas till en annan uppställningsplats.

Varje gång någon tilltänkt köpare har velat lyssna på motorn så har den snällt startat. Ja, den har bluddrat och stånkat men den har startat snällt. Eftersom jag saknar ett bilbatteri så har jag använt ett lånat batteri som jag efter demonstrationerna tagit ur.

Så kom då den dag jag beslutade att inte sälja den, utan flytta den till en lämplig uppställningsplats, eftersom bilen var i för dåligt skick för att köras så skulle den bogseras till sin nya adress.

En kontroll av däcken visade att ett av däcken var tomt. Det var svårt att se eftersom det var väldigt låg profil på däcken, men men en lufttrycksmätare visade 0 tryck. Efter att ha hämtat en liten kompressor och försökt att pumpa däcket så kunde jag konstatera att det inte gick att få upp tryck i det, det pös ut någon stans.

Ingen ko på isen, jag lyckades leta upp ett reservhjul, som visserligen var dåligt pumpat och det hade ju varit en baggis att pumpa om jag inte dumt nog redan kört tillbaka kompressorn till förrådet som jag delar med en kompis. In med däcket i en lånad bil för vidare transport till förrådet. Startar upp kompressorn och pumpar av glatta den. Perfekt däcket blir stenhårt. Men säg den lycka som varar för evigt. Ventilen tätade inte efter pumpningen så den nya friska inpumpade luften pyser nu ut och tömmer däcket helt. Tack  o tack! Det är nu jag börjar misstänka att bilfaan har satt magiska krafter i rörelse för att förhindra en flyttning, den har ju stått här flera år så den har väl rotat sig på något vis.

Ok, jag ger inte upp så lätt, att byta en ventil i ett däck är ju en baggis om man har en ventilnyckel och det har jag, fast inte här förstås. En ny resa blir nödvändig för att hämta upp ventilnyckeln. Väl tillbaka till brottsplatsen skruvar jag ur ventilen ur originalhjulet, den verkar Ok. Nu slår bilens magiska kraft till igen, för när jag skall byta ut den läckande ventilen i reservhjulet så försvinner den hastigt och olustigt in i däcket och förblir borta, kvar i fälgen stirrar endast ett tomt svart hål hånfullt på mig där det förut fanns en ventil. Den hade naturligtvis passat på att slinka in i däcket när slangen var helt tömd på luft och inget mottryck höll den kvar. Om jag inte inbillade mig så hörde jag nog ett hånfullt ventilskratt inifrån däcket.

Nu är det fullt krig. Ingen gammal biljäkel med magiska krafter skall få mig att skita i det blå skåpet. In i den lånade bilen med bilhjulet för transport till gummiverkstaden som lovar att fixa fram ventilen och pumpa däcket, om jag kommer tillbaka efter en timme så skall det vara fixat.

Sagt och gjort, jag återvänder till bilen och plockar fram den domkraft jag tidigare konstaterat finns på plats i skuffen. Ner på den skitiga marken och försök sätta den på ett lämpligt ställe som håller, för att hissa upp bilen, nu skall det väl gå som en dans att hissa upp den tror man, men förbannelsen funkar ännu. Det första jag kan konstatera där nere i leran är att jag av två orsaker inte ser ett skvatt hur det ser ut under bilen och vart jag kan anbringa domkraften, orsak nummer ett är att det är kolmörkt under bilen och orsak nummer två är att jag nu börjar bli höggradigt förb…ad på allt strul vilket medför att jag har börjat svettas så kopiöst så att mina glasögon immar igen fullständigt.

En ny resa alltså, för att hämta en ficklampa och en rulle papper för att torka svetten av glasögonen. Jodå väl nere i skiten igen kunde jag konstatera att jag med ficklampans hjälp såg väldigt bra. Så bra att jag kunde slå fast att denna domkraft inte alls lämpar sig för att hissa någon bil med, den skulle glida farligt hur jag än placerade den. En garagedomkraft med hjul skulle behövas för att fixa jobbet. Jag har nu för länge sedan tappat räkningen på hur många bilresor jag behövt göra för att inte åstadkommit någon som helst nytta, men skit i det, It ain´t over untill the fat lady sings.

Efter några telefonsamtal fick jag kontakt med en gammal kompis som hade en sådan domkraft i sitt garage. Där blev jag lite full i fa..an och sparade in en bilresa genom att samtidigt hämta upp det lagade däcket på gummiverkstaden. Äntligen så kom jag nu ett steg närmare bilflytten, domkraften fungerade perfekt och hjulet kunde snabbt bytas ut. Ett noll till mig.

Eftersom bilen stod illa till med aktern vänd åt det håll den skulle bogseras med nosen mot ett uthus så återstod nu bara att sätt i batteriet, start den och vända den i rätt riktning för att kunna bogseras. Batteriet skulle sedan sitta kvar under bogseringen för att bromsljus och blinkers skulle fungera. Nu slog förbannelsen åter till. Batteriet hade på grund av flera tidigare starter laddats ur så pass att det knappt drog runt motorn, den vägrade alltså att starta. Ett noll till bilen och nu gick gonggongen för denna dag. Bara att packa ihop och åka hem.

En ny dag och en ny fight startar. Batteriet är nu fulladdat med 600 Amp härlig slagkraft, nu jäklar skall det bli snurr på skiten. Trodde jag, vrider självsäkert på nyckeln för att direkt bli sänkt och gick ner på räkning till åtta. Vad som händer är att allt ser Ok ut när jag sätter i nyckeln, alla instrument lyser och jag vrider på starten, allt slocknar direkt, inte ett ljud hörs, inte en lampa lyser, bilfaán har antingen begått självmord eller också har den mördat ett ganska nytt fulladdat batteri på mindre än en sekund.

Om den nu på något övernaturligt vis har tagit kål på ett nästan nytt batteri och själv fortfarande är vid liv så skall den nu få se på f…n, jag passade nämligen på att ladda upp ytterligare ett batteri när jag ändå höll på. Det hade jag naturligtvis inte tagit med eftersom min livslånga erfarenhet sade mig att ett nästan nytt startbatteri som är fulladdat lätt skall klara biffen. Nu har jag ju emellertid aldrig råkat på en bil med övernaturliga krafter tidigare, man lär så länge man lever.

En ny resa alltså, tog även med en voltmätare för att kunna mäta på batteriet, det kunde ju var jordfel eller något glapp någonstans. Väl tillbaka till bilen monterade jag in batteri nummer två, mätte med voltmätaren och konstaterade att spänningen var Ok. Vrider på nyckeln och allt blir svart direkt igen. En mätning på batteriet visade nu exakt noll volt. Helt klart alltså, det var inget självmord, bilen levde fortfarande och hade nu mördat 2 batterier på 2 sekunder.

Nu fick det vara nog med att försöka vända bilen med motorns hjälp. Bilen vann den fighten. För att få den ifrån platsen återstod nu att släpa den baklänges ut på en väg för att där kunna koppla bogserlinan i framänden på den tjuriga plåthögen och få den till sin nya adress. Nu har den feta damen sjungit färdigt, bilen är flyttad och allt är fridens bananer. Ha en bra dag.