Detta skall handla om handelssjöfarten i inloppet till Kristinehamns hamn. Det som triggade mig att skriva detta just idag var att just nu så stävade en tankbåt ut mot Vänerns öppna vatten från Akzo Nobel (forna Casco) just förbi där jag nu sitter och skriver detta.
En snabb koll på Marine Trafic Live Map visar att fartyget håller 5.5 knop och det är Ok. Hastighetsbegränsningen i sundet är 5 knop. Fartyget som har lastat av sin last av etanol från Norge är nu på väg hem i lugn takt genom det smala grunda sundet ut från Kristinehamn. Vid farter runt 5 knop märks det knappt när det passerar, speciellt när det är utan last.
Värre var det när fartyget anlände föregående natt. Men eftersom min hjärna har blivit programmerad med en riktigt otäck händelse längre bak i tiden så vaknar jag när ett fartyg är så långt bort så att det knappast hörs överhuvudtaget. Det är nästan något övernaturligt, nästan som om hörseln har fått turbokänslighet för just fartygsmotorer. I nästa inlägg skall jag berätta när jag blev superfartygshörselman (Stålmannens storebror).
I alla fall så vaknade jag av att jag hörde det var ett fartyg på ingående. Av det avlägsna motorljudet att döma så kunde jag konstatera att det höll för hög fart på väg in i sundet.
Jag hoppade upp ur sängen och fick igång datorn och kunde konstatera att det var ett fullastat fartyg med en hastighet på 6.9-7.0 knop. Ok. Dags att hålla tummarna. 2 Knop för fort låter inte mycket men låt mig förklara.
Det sund som fartygen skall passera in till Kristinehamn är just nu väldigt grunt, orsaken är det låga vattenståndet som just nu råder. Fartygen har en muddrad farled att färdas i.
När fartyget är fullastat så måste i detta fall mer än 6 tusen kubikmeter vatten förflyttas varje fartygslängd som fartyget rör sig framåt. Allt det vatten får inte plats i den muddrade rännan utan måste hitta andra vägar.
Det gör att mycket starka strömmar skapas omkring fartyget som fortplantas ut på det mer grunda vattnet utanför den muddrade rännan. Ju fortare fartyget färdas ju starkare blir dessa strömmar eftersom vattenmängden som måste förflytta sig har mindre tid på sig.
Detta får till följd att när fartyget närmar sig en given punkt i sundet så skjuter det en stor mängd vatten framför sig. Det gör att vattenståndet i det grunda vattnet utanför farleden höjs. När sedan fartyget passerat samma punkt så vill vattnet strömma tillbaks till sitt normalläge och det får då dessutom hjälp av fartygets propeller att göra detta. Det är just då det starka strömmar uppstår på de grundare vattnen utanför farleden.
Den här gången fick det bra, Det slet bra i förtöjningarna och den stora flytbryggan, som i sitt tidigare liv har varit en flytande bensinstation såg ett tag ut som om den skulle slita sig och dra till sydligare trakter.
Varför fartyget höll en hastighet på 7 knop fullastat på sin väg in till hamnen och bara drygt 5 knop när det hade lossat och var på väg ut kan ha sin förklaring i att enligt tidtabellen som fanns tillgänglig, så skulle fartyget anlända den 27 mars, men passerade inte i farleden för än den 28 Mars, så det var alltså försenat. Så det rederiet tar in i förlorade pengar får bryggägarna betala i form av reparationer på sina bryggor. Störst går först stämmer alltid.
Lämna ett svar