Att svära eller inte svära.

Att svära eller inte svära när man skriver bloggar, ja det är frågan. Vad i helvete skall jag svara på det? Nyligen dömdes en basketbollspelare till höga böter för att ha svurit  (i positiv bemärkelse) i en intervju. Han hade alltså berömt någon för att vara förbannat bra. Ett annat är exemplet inom motorsporten: Efter att ha fastnat i en snödriva uttryckte en WRC-förare sin frustration i direktsänd TV. Det blev dyrt och han är nu först att straffas enligt FIA:s nya bötesregler.

När man var ung för 70 år sedan fick man en ordentlig skopa ovett om man använde svärord. De vanliga svärorden på den tiden var ju helvetes jävla och faan anamma och dylikt. De svordomarna var ju hädelser i religiöst avseende och på den tiden lyssnades det mycket på vad kyrkan ansåg. Tror till och med att det var straffbart en gång i tiden att använda förbannelser. Det är det ju tydligen även i modern tid.

För min del tycker jag det är helt ok. att använda svordomar i skriftspråket. Skall man skriva om saker som händer i verkligheten så kan man inte utesluta eventuella svordomar. Jag mena att om någon slår lilltån i ett bordsben så den krymper till hälften på längden så har jag svårt att tro att denne utbrister; nämen oj då, så förargligt.

Näe de flesta utbrister i verkligheten en lång, högljudd harang av diverse kombinationer av helvetes jävlars anamma i glödheta helvetet. Så skall man berätta om något i skrift så skall man ju inte utesluta vissa ord som inte prästerskapet gillade för 100 år sedan. Har tåjäveln fått sig en satans smäll så bör omgivningen få veta att det gjorde förbannat ont, så dä så.

Att däremot använda diverse kraftord riktade mot en person är ju naturligtvis helt förbjudet. Man kan gärna skriva att man själv är jävligt korkad och att hissjäveln inte går ända upp när man hittar läsglasögonen man letat efter i flera timmar liggande i kylskåpet och har tre prinskorvar hängande i skjortlinningen där läsglasögonen normalt brukar hänga. Men även om någon annan är lika korkad så uttrycker man det inte på det viset. Då kan man bara säga något om att personen är lite disträ.

Jag håller mig till de gamla trogna svärjelserna. Nu för tiden har det ju importerats ett antal kraftutryck som jag helt tar avstånd ifrån i mitt språkbruk. Det är den uppsjö av ord som handlar om vissa intima kroppsdelar. Jag tänker inte ens ge exempel på dem för jag tycker de är vidriga.

Det var det jag ville säga om mina svordomar. Ha det så nedrans bra alla sopprötter och ta för sjutton hakar väl hand om er. (Det där skulle föreställa snällare uttryck).