![\"\"](\"http:\/\/www.hahnes.se\/emigranten\/wp-content\/uploads\/2017\/10\/father-1434038_1920-1.jpg\")
<\/a>Slut \u00f6gonen, sitt bekv\u00e4mt och\u00a0l\u00e5t\u00a0f\u00f6rsta stycket av v\u00e5ren<\/a><\/strong><\/em><\/span>\u00a0f\u00f6ra dina tankarna till den tidiga barndomen, n\u00e4r de f\u00f6rsta obekymrade \u00e5ren alldeles nyss p\u00e5b\u00f6rjats, n\u00e4r livet i fars och mors varma och skyddande famn \u00e4r\u00a0den enda trygga tillvaron. K\u00e4nn hur de mjuka str\u00e5karna f\u00f6rsiktigt\u00a0ljuder\u00a0med ett varmt och j\u00e4mt tempo och tillf\u00f6r\u00a0nya intryck till det helt \u00f6ppna och av nyfikenhet l\u00e4ngtande\u00a0barnasinnet. Den f\u00f6rmodligen mest sp\u00e4nnande\u00a0delen av livet, n\u00e4r man hade hela boken full av blanka ark.<\/p>\n<\/div> I\u00a0andra stycket av v\u00e5ren<\/strong><\/em><\/span><\/a>\u00a0kan man h\u00f6ra att en liten gnutta eftert\u00e4nksamhet… Lite mer av livets realiteter tr\u00e4nger sig p\u00e5, man kan ana musikens fr\u00e5getecken och att det inte hela tiden \u00e4r gl\u00e4dje som g\u00e4ller, man kan \u00e4ven ana en del\u00a0allvarliga passager h\u00e4r och d\u00e4r,\u00a0men i det hela taget s\u00e5\u00a0speglas den skira barndomen av en trygghet i familjens skyddade h\u00e4gn.<\/p>\n<\/div> V\u00e5rens tredje stycke<\/strong><\/em><\/span><\/a>\u00a0kommer och nu dansas det p\u00e5 \u00e4ngarna, man k\u00e4nner kittlet av den kommande sommaren, livets h\u00f6jdpunkt. Den tid n\u00e4r man ska bli k\u00e4r, bilda familj och b\u00f6rja ta ansvar n\u00e4rmar sig, nu \u00e4r det b\u00e4st att tjoa och dansa f\u00f6r allt vad livet \u00e4r v\u00e4rt, snart \u00e4r ungdomens ansvarsl\u00f6sa v\u00e5r ett minne blott.<\/p>\n<\/div> S\u00e5 kommer \u00e4ntligen\u00a0sommaren, f\u00f6rsta stycket<\/a>.<\/strong><\/em><\/span> Ett virrvarr av k\u00e4nslor och upplevelser i olika f\u00f6rpackningar, \u00f6msom h\u00e5rda och \u00f6msom mjuka, \u00f6msom lycka, \u00f6msom olycka, \u00f6msom ensamhet och l\u00e4ngtan, \u00f6msom k\u00e4rlek och svek. Nu \u00e4r man i hetluften, det verkliga vuxenlivet har tagit sin b\u00f6rjan. Man \u00e4r d\u00e4r och kan inte \u00e4ndra p\u00e5 den saken. Returbiljett saknas och den tid n\u00e4r man kunde s\u00f6ka skydd i mors och fars trygga famn som f\u00f6rr kommer\u00a0aldrig tillbaka.<\/p>\n<\/div> Sommaren, andra stycket.<\/a>\u00a0<\/strong><\/em><\/span>livet b\u00f6rjar lunka p\u00e5 i en lugnare takt, man b\u00f6rjar finna sig sj\u00e4lv allt mer. Klart att man snubblar d\u00e5 och d\u00e5 och st\u00e4llet till med en del slammer p\u00e5 livets v\u00e4g, men p\u00e5 det stora hela sv\u00e4var man p\u00e5 \u00f6ver \u00e4ngarna och tycker att man har full kontroll.<\/p>\n<\/div> Sommaren tredje stycket<\/a>.<\/strong><\/em><\/span> Aj faan vad tiden har g\u00e5tt, sommarn verkar g\u00e5 mot sitt slut. Hj\u00e4lp! Jag som skulle hinna s\u00e5 mycket, nu blir det br\u00e5ttom. Kuta trappa upp och trappa ned i livets pyramid, skynda skynda, snart g\u00f6r livets h\u00f6st sitt int\u00e5g s\u00e5 nu g\u00e4ller det att hinna med allt vad man planerat innan man hamnar p\u00e5 livets soptipp.<\/p>\n<\/div> H\u00f6sten, f\u00f6rsta stycket.<\/a><\/strong><\/em><\/span>\u00a0T\u00e4nk vad fel jag hade, livets h\u00f6st, \u00e5tminstone inte den f\u00f6rsta delen, \u00e4r absolut ingen soptipp. Det \u00e4r nu man verkligen b\u00f6rjar njuta av livet, Man har s\u00e5 att s\u00e4ga, resten av livet framf\u00f6r sig och det \u00e4r nu man kan b\u00f6rja vraka och v\u00e4lja vad man vill ta sig f\u00f6r med. N\u00e4stan som n\u00e4r man var barn. Lyssna p\u00e5 musiken och f\u00f6lj de lystra skutten genom hagarna, \u00f6ver bergen och i de lugna vikarna, k\u00e4nn hur musiken fyller dig med frid.<\/p>\n<\/div> H\u00f6sten, andra stycket.<\/a><\/strong><\/em><\/span>\u00a0Ja h\u00e4r hoppar man inte hage och skrattar direkt. Nu har man kommit till den tid n\u00e4r v\u00e4nner och familjemedlemmar b\u00f6rjar l\u00e4mna v\u00e5r v\u00e4rld och man p\u00e5 allvar b\u00f6rjar inse att har man en g\u00e5ng kommit till denna v\u00e4rld, s\u00e5 m\u00e5ste man ocks\u00e5 en g\u00e5ng l\u00e4mna den. Det vilar dock en viss frid i dessa toner.<\/p>\n<\/div> H\u00f6sten, tredje stycket.<\/a><\/strong><\/em><\/span>\u00a0Nu har man \u00e4ntligen passerat\u00a0st\u00f6rre delen\u00a0av h\u00f6sten, man har f\u00f6rst\u00e5tt och accepterat att livet \u00e4r \u00e4ndligt och att det en dag kommer en vinter utan p\u00e5f\u00f6ljande v\u00e5r. N\u00e5got som man inte t\u00e4nkte p\u00e5 s\u00e5 mycket f\u00f6rut. Nu klingar musiken glatt igen och det \u00e4r gott\u00a0att ta\u00a0tillvara\u00a0det b\u00e4sta livet erbjuder innan\u00a0h\u00f6sten \u00f6verg\u00e5r till vinter.<\/p>\n<\/div> Vintern, f\u00f6rsta stycket.<\/a><\/strong><\/em><\/span>\u00a0Det h\u00e4r \u00e4r en k\u00e4rlekskamp. En f\u00f6raning till att k\u00e4rleken till livet ob\u00f6nh\u00f6rligt m\u00e5ste b\u00f6rja brytas ner och avslutas f\u00f6r att en k\u00e4rlek till d\u00f6den ska kunna ta plats i hj\u00e4rtat. En f\u00f6r\u00f6dande vacker k\u00e4rlekskomposition.<\/p>\n<\/div> Vintern, andra stycket.<\/a><\/strong><\/em><\/span>\u00a0Viken frid att lyssna p\u00e5 detta stycke. Det rymmer nu ett helt livs historia, den fr\u00e5n b\u00f6rjan tomma boken med alla sina blanka sidor b\u00f6rjar nu bli fylld av livet sj\u00e4lv, s\u00e5 fylld\u00a0av lugn och harmoni. Nu har man bara ro att v\u00e4nta.<\/p>\n Vintern, tredje och sista stycket.<\/a><\/strong><\/em><\/span> Ja, alla mina v\u00e4nner. Det sista stycket musik av Vivaldi talar ju, liksom all de \u00f6vriga, helt f\u00f6r sig sj\u00e4lv s\u00e5 det f\u00e5r ni k\u00e4nna in sj\u00e4lva.<\/p>\n <\/p>\n F\u00f6rfattat av: Urban Hahne en g\u00e5ng i tiden.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Halva Juli har passerat, midsommar \u00e4r avklarad och vi g\u00e5r sakta mot den m\u00f6rkare \u00e5rstiden. Sommaren har tyv\u00e4rr \u00e4nnu inte visat sig i sin b\u00e4sta form, klockan n\u00e4rmar sig midnatt och man kan m\u00e4rka att n\u00e4tterna blir allt m\u00f6rkar och … Continued<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":1811,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"kt_blocks_editor_width":"","footnotes":""},"categories":[25],"tags":[],"class_list":["post-1805","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-gott-blandat"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/hahnes.se\/emigranten\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1805","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/hahnes.se\/emigranten\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/hahnes.se\/emigranten\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/hahnes.se\/emigranten\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/hahnes.se\/emigranten\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1805"}],"version-history":[{"count":89,"href":"http:\/\/hahnes.se\/emigranten\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1805\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3316,"href":"http:\/\/hahnes.se\/emigranten\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1805\/revisions\/3316"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/hahnes.se\/emigranten\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/1811"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/hahnes.se\/emigranten\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1805"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/hahnes.se\/emigranten\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1805"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/hahnes.se\/emigranten\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1805"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/a><\/a><\/a><\/a><\/a><\/a><\/a><\/a><\/a><\/a><\/a><\/a><\/a><\/a><\/a><\/a><\/a><\/a><\/a><\/p>\n<\/div><\/div>\n<\/a><\/a><\/a><\/a><\/a><\/p>\n